Guide – för ett effektivt arbete med ett flippat klassrum


Flippat lärande är en pedagogisk metod där lärarens genomgångar eller föreläsningar flyttas från lektionstid då gruppen är samlad och har läraren tillgänglig till tillfällen då eleven tar del av innehållet på egen hand med hjälp av förinspelade videor, podcasts eller annat material. Enkelt uttryckt kan man säga att man genomför läxan innan lektionen istället för efter, och kommer förberedd till lektionen. Den tid som frigörs i klassrummet används till interaktiva övningar där läraren leder och stöttar eleverna när de på olika sätt aktivt arbetar med ämnesinnehållet. Tiden tillsammans används för att säkerställa att alla elever utvecklat kunskap och förståelse och att de får möjlighet att diskutera med både lärare och klasskamrater.

I en rapport från SKL beskrivs resultatet från olika fallstudier som visar på förbättrade skolresultat till följd av arbetssättet. Rapporten ger även praktisk genomgång av hur man planerar och skapar förutsättningar för ett flippat lärande och hur man förvaltar tiden som lärare och elever har tillsammans för att nå mesta möjliga lärande. I denna rapport presenteras ett antal förutsättningar* för ett effektivt arbete med ett flippat klassrum, här anpassade efter svenska förhållanden.

En flexibel miljö (Flexibel Environment):
Ett flippat lärande ger möjlighet till varierade arbetsmetoder t.ex. både i grupp och enskilt. Det kan både behövas möjlighet att möblera om klassrummet och att arbeta med olika digitala verktyg för att skapa variation och hitta arbetsformer som passar för uppgiften.

En lärande kultur (Learning Culture):
I den traditionella lärarcentrerade modellen, är läraren den primära informationskällan. I ett flippat lärande utgår man istället från en elevcentrerad strategi, där lektionstiden eller tiden när gruppen träffas med läraren är tillägnad att utforska ämnet på djupet och skapa varierade inlärningsmöjligheter.

Genomtänkt innehåll (Intentional Content):
Läraren måste tänka igenom vad i ämnet som passar att flippa och vad man hellre bör arbeta med i klassrummet. De läromedel och lärverktyg som används i klassrummet måste därmed passa för ett elevcentrerat och interaktivt arbete.

En professionell hållning (Professional Educator):
Enligt Flipped Learning Network ställer den flippade modellen högre krav på läraren än traditionella metoder, bland annat eftersom läraren ska ta en mer tillbakadragen roll men ändå leda eleverna och se till att deras arbete leder fram till lärandemålen.

Källa: Bättre skolresultat med flippat klassrum, 2016, SKL
* Flipped Learning Network