Guide – forskning kring utmaningar och framgångsfaktorer för lärande i digitala miljöer


Utdrag från rapporten: Ramverk för flexibelt lärande, december 2016, Forskare Ebba Ossiannilsson. Rapporten i sin helhet finns att ladda ned längst ner på sidan.

I föreliggande rapport har den framväxande diskursen om det transformerande lärandet, pedagogik, ledarskap och kvalitetsområden till följd av digitalisering och den 4:e generationens industriella revolution, som ger konsekvenser för hur vi lever men också för hur vi lär beskrivits och diskuterats. Konsekvenserna gäller både för individer, organisationer som för näringslivet, dvs. förändringarna sker genomgripande i alla samhällsstrukturer och det sker dessutom globalt. Naturligtvis ger det stora konsekvenser och utmaningar för alla, inte minst inom utbildning, då hela utbildningssektorns syfte, organisationen och struktur omprövas och omdefinieras. I takt med ökad grad av digitalisering, mer och mer öppenhet, nätverkande, sociala medier, cross actions aktiviteter, flexibilitet, gratis utbildningsresurser i form av t.ex. OER, MOOCs och digitala mjukvaror mm. omformas synen på lärande, då vi lär i en digital värld, för en framtid som sägs vara oförutserbar, men också att vi lär genom digitala metoder och verktyg som är integrerade i våra dagliga liv. Flera innevarande sanningar och beprövad erfarenhet sätts på spel, då vi inte har direkt tidigare erfarenhet av denna kraftiga transformering. Idag handlar det således inte längre om att lära med digitala tekniker, utan snarare att lära i en digital omvärld.

Projektet DalaWux - Flexibelt lärande 2.0 har framför allt sin utgångspunkt med syftet att göra undervisningen mer tillgänglig och anpassad till elever inom vuxenutbildningen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som exempelvis ADHD och Autism/Aspergers syndrom. Speciellt utmärkande för denna grupp är att en person med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ofta har annorlunda perceptuella och kognitiva förutsättningar, det vill säga hur sinnesintryck och information upplevs och bearbetas, vilket ofta ger pedagogiska konsekvenser för lärandet.

Kognitiva funktioner är de processer som sker i hjärnan när vi tar emot, bearbetar och förmedlar information – förmågan att tänka, känna och lära. Dessa skapar ordning och begriplighet i tillvaron. De förmågor som generellt omfattas är exekutiva funktioner vilka kan sägas vara vår dirigent som bland annat hjälper till att förstå intryck, att skapa en tidslinje för aktiviteter och att förändra beteende utifrån omständigheter. Exempel på sådana funktioner är:

  • Motivation
  • Initiativ
  • Organisation, struktur och planering av ens liv
  • Uppmärksamhet och fokusering
  • Impulskontroll och att kunna välja bort
  • Kognitiv flexibilitet, att kunna flytta fokus och växla uppmärksamhet mellan olika saker, att se helheten och inte fastna i detaljer.
  • Tidsuppfattning
  • Tidsplanering

Andra kognitiva funktioner omfattar:

  • Minne, korttidsminne och långtidsminne
  • Generaliseringsförmåga
  • Perception
  • Stresstålighet
  • Mentaliseringsförmåga
  • Sömn

Samtliga dessa kognitiva förmågor eller bristande förmågor innebär förstås stora utmaningar både för den enskilde individen men också för utbildningsanordnarna för Flexibelt lärande 2.0. Utmaningarna handlar t.ex. om hur kurser och lärmaterial struktureras, designas och tillgängliggörs. Det är av största vikt att eliminera eventuella problem och svårigheter beroende på störningar av dessa förmågor. Det är dock mycket som kan elimineras, förebyggas eller anpassas så att flexibelt lärande blir möjligt trots dessa svårigheter och bristande förmågor.

Med teknikens och digitaliseringens hjälp finns flera metoder och verktyg för detta för att underlätta och eller kompensera för den enskilde. De gängse framgångsområdena som beskrivits ovan blir naturligtvis än mer viktiga att beakta och att framhäva för denna grupp av studerande. I de modeller som beskrivits ovan kan inspiration hämtas för att eliminera svårigheter och problem samt för att göra anpassningar eller för att kompensera. Modellerna kan också tjäna som inspiration till hur digitala metoder och verktyg kan underlätta beroende på avsett syfte och vad som ska uppnås. Några specifika framgångsområden som här kan nämnas är design, struktur, tydlighet, transparens, närvaro, information, innehållspresentationer, motivation, passion mm. Var och en av förmågorna, eller bristande förmågorna beskrivna ovan måste naturligtvis, inte bara beaktas, utan tas på största allvar i samband med kursernas design och genomförande. I varje steg i lärandeprocessen måste därför var och en av dessa förmågor beaktas i särskild ordning. Detta är helt nödvändigt för att den enskilde ska kunna ta ägandeskap, och ha möjlighet att lyckas med sitt lärande och sina studier. Lyckade resultat leder till framgång, och framgång leder till vidare framgångar och möjligheter till vidare utbildning och eller arbete samt till aktiva medborgare.

En annan utmaning som dels ligger i tiden med personligt lärande, men också för den aktuella målgruppen är framtagande av personliga lärmiljöer som kan anpassas efter den enskildes behov och förutsättningar. I dagsläget finns redan några så kallade Next generation digital learning environments (NGDLE) tillgängliga. En personlig lärandemiljö innebär att såväl aktuell kurs som anknytning till sociala medier och APPar har ett och samma gränssnitt, så att man enbart har en ingång, samt att denna kan designas och utformas personligt för den enskilde. Ett exempel på en sådan lärmiljö är bland flera andra EUREKOS13 (http://www.eurekos.com).

I rapporten ovan har en del vanligt förekommande internationella pedagogiska ramverk och kvalitetsmodeller beskrivits. Det har beskrivits att det finns många definitioner på kvalitet och det finns många som har intresse i kvalitet. Dock sägs det ofta att det egentligen endast finns en definition och det är att kvalitet ligger i betraktarens ögon eller att kvalitet är fitness for purpose. För föreliggande målgrupp dvs. personer med kognitiva störningar och problem blir det naturligtvis än mer sant att kvalitet ligger i betraktarens ögon, då var och en av deltagarna har olika problembilder och framgångssagor.

I JRCs ramverk om öppen utbildning, beskrivet ovan betonas följande fem kvalitetsområdena och de kan ha sin giltighet såväl för individen, som för organisationen och för samhället, dvs både på micro, meso och macro nivå. Dessa kvalitetsområden är:

  • Effektivitet (efficiency)
  • Inverkan och påverkan (impact)
  • Tillgänglighet (availability)
  • Noggrannhet (accuracy)
  • Excellence (excellence)

För övrigt bör betonas att kvalitetsdiskursen inom utbildning är på väg att omformeras, då det idag och framöver frågas mer om t.ex. följande områden:

  • Impact, för kort tid och för lång tid, samt såväl för individen som för samhället
  • Student/elev engagemang och tillfredsställelse och eller nöjdhet
  • Att kunna följa elevers aktivitet och framgångar
  • Effektivitet av lärande
  • Interaktivitet och cross action aktivitet
  • Kunskaper, färdigheter, förmågor och kompetens som resultat av lärande
  • Organisationens/enhetens tillfredsställelse med sina förhållande och sin praxis
  • Indikatorer för organisationens/enhetens engagemang och beslutsgrund

Klicka här för att läsa rapporten i sin helhet (öppnas i nytt fönster som PDF)