Enligt den nyzeeländska forskaren John Hattie bör läraryrket kännetecknas av ett kontinuerligt och systematiskt lärande. En nyckelfråga är att stimulera lärare och rektorer att systematiskt vidareutveckla former för professionsutveckling baserad på forskning och beprövad erfarenhet lokalt på skolorna. Något som också måste byggas in i organisationen. För att åstadkomma detta måste det skapas en miljö på skolorna där lärarna kan prata om sin undervisning, känna sig trygga att lära och lära om, samt vara öppna för att ge och ta emot.
När lärare tillsammans med kollegor diskuterar, analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Det finns ett antal olika metoder som skulle kunna samlas under termen kollegialt lärande, till exempel learning study, lesson study, auskultation med återkoppling och kollegial handledning. Vilken modell man väljer för sin skola måste bero på förutsättningar och vad som passar bäst.
John Hatties forskarkollega Helen Timperley mfl har i en metastudie identifierat ett antal faktorer som är viktiga för att en fortbildning ska påverka elevernas resultat:
- att fortbildningen varar en längre tid
- vid medverkan av extern expertis får man bättre resultat
- att fortbildningen har stöd av skolledning
- att lärare har tid för att processa ny information
- lärare är engagerade i lärprocessen för att deras inlärning skall bli djup
- lärarna blir utmanade i sina tidigare föreställningar om undervisning
- lärarna får möjligheter att diskutera